27 februari - Vill bli frisk
00.33 - 27 februari, onsdag
Jaha. Just så känns det ungefär efter denna onsdag.
Jag har legat i sängen hela dagen ungefär. Jag har inte satt foten utanför dörren eller känt någon frisk luft alls. Fy.
Varit ledig idag från praktiken, men inte så himla skönt ändå. Inte mått bra alls så mest bara tråkigt.
Ont i huvudet och småsjuk - vilket jag alltid är efter jag varit i Göteborg.
Skulle få gjort en del idag. Inget jätteansträngande, mer åt planeringshållet när det gäller vissa saker. Men inte fått något gjort, tror jag. Somnade på eftermiddagen och vaknade sent. Illa.
Så här ligger man, med huvudvärk,hosta och småsvårt att andas. Blir sjukt varm bara jag anstänger mig pyttelite. Men iallafall i en nybäddad säng med nya lakan och puffiga kuddar. Det är skönt det.
Varit sjuk sedan torsdag-fredag förra veckan. Blev jobbigt i bussen på väg tillbaka till Skåneland.
På lördagen hade jag inte alls lust att åka till Malmö för att fira morsan på Big Bowl och sedan nattklubb.
Men efter man väl kommit in i Malmö och träffade alla 20 pers så höjdes humöret och kvällen slutade väldigt bra trots att man var lite sjuk!
Brorsan blev smått sur när en Andreas kom fram till mig där jag satt i en soffa på nattklubbenoch drack och pratade.
Haha, smått roligt. Vi snackade rent allmänt ett tag även om jag märkte att han var lite mer framåt.
När jag sa att jag snart fyllde 17 så sa han att han var 19. Haha, lägg snarare på tio år och vi har hans riktiga ålder.
Resten av tiden på klubben berättade brorsan gång på gång hur jag borde ha slått honom istället för att vara så trevlig. Äh, vi snackade ju faktiskt bara. Även om han tog tag i mig och skulle hålla om mig när jag gick förbi honom och hans kompis.. Haha. Nåja, brorsan kommer alltid lägga sig i oavsett..
Nu när jag känt efter några dagar så har jag inte alls kännt mig så jävla sugen på fotbollen igen som förut.
Att åka längs E6:an igen för att se en match i bara två timmar har inte tilltalat mig. Nej, inget som jag sett fram emot överhuvudtaget.
En skrämmande tanke, dessutom. En tanke som jag hatar, för jag älskade verkligen det här.
Men som tur är; ikväll när jag tittade igenom träningsmatchen mellan Blåvitt - Elfsborg som spelades igår, och hörde publiken klappa till "BLÅVITT" och hörde de vanliga gubbarna sjunga "Här är mesta mästarna från Götet", "Hoppa Blåvitt hopp", "En get, en gås, en hora från Borås" och "Vi har vunnit Svenska cupen.." (Eller en av favoriterna: Heja heja heja Göteborg, shalalala la la") och dessutom höra målvrålen av publiken som man får rysningar av; då började jag längta något otroligt igen.
Ja, fy fan vad jag längtar efter att få vara där igen. Tillsammans med alla. Och sjunga och ha den nervositeten jag alltid har.
* Göteborg låg under med 0-2 i paus med vände till 3-2 med hjälp av Wernbloom i spetsen som gjorde hattrick i andra halvlek. Tror vi kan bli riktigt starka i år. Inte omöjligt att behålla guldet!
Jag fastnar alltid för den omöjliga. Jag hatar verkligen det.
Men, det går framåt, det går kvällar då jag inte ens undrar var du gör. Och bara det liksom!
Jag ska sova nu, hade jag tänkt. Börjar sent imorgon, dvs vid ett tiden.
Men klockan är ändå över 1 här nu så.
Får hoppas att det blir en bättre dag och att jag slutar känna mig deppig, uttråkad, sjuk och seg.
Åh vi är Blåvitt. Blåa och vita från Göteborg.
Här är bästa laget ifrån Kustens Vackra stad
vi kallas Änglarna och skall sjunga för vårt lag.
JOY
Jaha. Just så känns det ungefär efter denna onsdag.
Jag har legat i sängen hela dagen ungefär. Jag har inte satt foten utanför dörren eller känt någon frisk luft alls. Fy.
Varit ledig idag från praktiken, men inte så himla skönt ändå. Inte mått bra alls så mest bara tråkigt.
Ont i huvudet och småsjuk - vilket jag alltid är efter jag varit i Göteborg.
Skulle få gjort en del idag. Inget jätteansträngande, mer åt planeringshållet när det gäller vissa saker. Men inte fått något gjort, tror jag. Somnade på eftermiddagen och vaknade sent. Illa.
Så här ligger man, med huvudvärk,hosta och småsvårt att andas. Blir sjukt varm bara jag anstänger mig pyttelite. Men iallafall i en nybäddad säng med nya lakan och puffiga kuddar. Det är skönt det.
Varit sjuk sedan torsdag-fredag förra veckan. Blev jobbigt i bussen på väg tillbaka till Skåneland.
På lördagen hade jag inte alls lust att åka till Malmö för att fira morsan på Big Bowl och sedan nattklubb.
Men efter man väl kommit in i Malmö och träffade alla 20 pers så höjdes humöret och kvällen slutade väldigt bra trots att man var lite sjuk!
Brorsan blev smått sur när en Andreas kom fram till mig där jag satt i en soffa på nattklubbenoch drack och pratade.
Haha, smått roligt. Vi snackade rent allmänt ett tag även om jag märkte att han var lite mer framåt.
När jag sa att jag snart fyllde 17 så sa han att han var 19. Haha, lägg snarare på tio år och vi har hans riktiga ålder.
Resten av tiden på klubben berättade brorsan gång på gång hur jag borde ha slått honom istället för att vara så trevlig. Äh, vi snackade ju faktiskt bara. Även om han tog tag i mig och skulle hålla om mig när jag gick förbi honom och hans kompis.. Haha. Nåja, brorsan kommer alltid lägga sig i oavsett..
Nu när jag känt efter några dagar så har jag inte alls kännt mig så jävla sugen på fotbollen igen som förut.
Att åka längs E6:an igen för att se en match i bara två timmar har inte tilltalat mig. Nej, inget som jag sett fram emot överhuvudtaget.
En skrämmande tanke, dessutom. En tanke som jag hatar, för jag älskade verkligen det här.
Men som tur är; ikväll när jag tittade igenom träningsmatchen mellan Blåvitt - Elfsborg som spelades igår, och hörde publiken klappa till "BLÅVITT" och hörde de vanliga gubbarna sjunga "Här är mesta mästarna från Götet", "Hoppa Blåvitt hopp", "En get, en gås, en hora från Borås" och "Vi har vunnit Svenska cupen.." (Eller en av favoriterna: Heja heja heja Göteborg, shalalala la la") och dessutom höra målvrålen av publiken som man får rysningar av; då började jag längta något otroligt igen.
Ja, fy fan vad jag längtar efter att få vara där igen. Tillsammans med alla. Och sjunga och ha den nervositeten jag alltid har.
* Göteborg låg under med 0-2 i paus med vände till 3-2 med hjälp av Wernbloom i spetsen som gjorde hattrick i andra halvlek. Tror vi kan bli riktigt starka i år. Inte omöjligt att behålla guldet!
Jag fastnar alltid för den omöjliga. Jag hatar verkligen det.
Men, det går framåt, det går kvällar då jag inte ens undrar var du gör. Och bara det liksom!
Jag ska sova nu, hade jag tänkt. Börjar sent imorgon, dvs vid ett tiden.
Men klockan är ändå över 1 här nu så.
Får hoppas att det blir en bättre dag och att jag slutar känna mig deppig, uttråkad, sjuk och seg.
Åh vi är Blåvitt. Blåa och vita från Göteborg.
Här är bästa laget ifrån Kustens Vackra stad
vi kallas Änglarna och skall sjunga för vårt lag.
JOY
Kommentarer
Trackback
