Irriterande, men inte idag.
19.32 - 22 januari 2008
Just nu ligger jag bara i sängen och tittar. Fast inte på någonting speciellt, jag bara ligger här och har ögonen öppna typ. Funderar på att jag inte borde bry mig, och om jävla jag nödvändigtvis måste bry mig så skall jag bara vara glad för hans skull. Inte ha för mig några andra dumheter. Jag borde inte tycka något annat än väl ju. Fast egentligen borde jag inte bry mig alls, inte överhuvudtaget. Men det går bara inte. Inte något. Jag blev deppig, och jag är deppig. Den egoistiska delen, och just nu den enda delen av mig tycker bara att det är tråkigt och synd, och fel. Men det går väl över, ännu en gång. Trots att det inte är detta jag vill.. Långt ifrån.
***
Jag har ju verkligen blivit den där nonchalanta sura busspendlaren på morgonen. Kommer det någon som ska sätta sig bredvid mig låter jag lungorna ta en väldigt djup suck när jag motvilligt flyttar undan väskan samtidigt som jag blir irriterad - som jag så lätt blir tidigt dessa mörka, kyliga och sviniga vintermornarna. Det brukar alltid vara irriterande kvinnor i 30 års åldern som ska envisas med säkerhetsbältet, som det förövrigt tar hundra år för att få av sig när jag skall ut på första hållplatsen i Malmö.
Idag hade jag däremot bestämt mig för att inte vara den där "typiskt svensken(stockholmaren?)" och hade tom satt väskan nere på golvet redan från början.
Och jag vettefan hur min dag hade fortsatt om jag inte hade bestämt mig för att inte bry mig denna morgon.
För bak i bussen kom det en kille som var något år äldre än mig. För en gångs skull var bussen inte ens full, och framför mig var hela sätet ledigt, det snett bak till vänster likaså. Men bak kommer han, och sätter sig just bredvid mig.
Det blev ingen djup suck, jag satt kvar i samma humör och läste punkt.se med musik i öronen och en aning förvånand av händelsen tänkte jag att han säkert skulle gå av i Trelleborg, endast någon hållplats efter, och det var anledningen till varför han satt sig längst ut. Men icke då, märkte jag en halvtimme senare. Hade det varit en normal dag så hade jag inte haft årets bästa morgon.
Han hade dock inget bälte när jag skulle av iallafall, men det hade väl gjort mig struntsamma.
***
Det är bara tisdag idag, men tycker det känns som om det minst skulle vara torsdag idag och bäddat för helg!
Men tyvärr inte. Jag vill ha lördag nu. Då är det fest hos Jenny som fyller 22 :) Ser jag fram emot. Bara drickan som skall fixas, men alla verkar tydligen vara så upptagna.
***
Om man heter "Debuten är avklarad!" på MSN så får man visst räkna med att alla kontakter har något speciellt i tankarna och skall dela med sig. Antagligen hade du samma tanke nu också, men nej, inte den debuten som jag syftade på. Såklart. (Är väl knappast något man skulle heta på MSN f.ö. Eller?)
Debuten är att jag igår, finally, tog mig an min första joggingrunda. Kanske inte lika kul att tänka på, vad vet jag.. Men hur som helst så är jag allt lite småstolt över mig själv. Att jag är lat har väl inte undgått någon så det var ett steg i rätt riktning. Nu gäller det bara att orka sig ut andra gången, och inte minst tredje gången. Men skall nog fungera, jag orkade faktiskt mer än vad jag trodde jag skulle igår - även om det inte var någon överdrivet lång sträcka.
***
Bara tanken på att jag egentligen skall vara klar med en rysare-berättelse till svenskan gör mig sur. Fan. Jag tar det imorgon.. Sade late Joy.
Nu ska jag fixa lite tee och kanske se på TV eller något. Handbollen är ju nu iaf. Jag ska iallafall sluta bry mig om honom för en stund.
Det har varit så grymt kallt idag, så måste ha något varmt nu. Inte minst på Mediakunskapen då vi i grupper skulle ut i Malmö och fota olika bilder till olika artiklar.
Utan min älskade mössa.
"Det är för kallt för mig i Malmö"/ Timbuktu.
JOY
Just nu ligger jag bara i sängen och tittar. Fast inte på någonting speciellt, jag bara ligger här och har ögonen öppna typ. Funderar på att jag inte borde bry mig, och om jävla jag nödvändigtvis måste bry mig så skall jag bara vara glad för hans skull. Inte ha för mig några andra dumheter. Jag borde inte tycka något annat än väl ju. Fast egentligen borde jag inte bry mig alls, inte överhuvudtaget. Men det går bara inte. Inte något. Jag blev deppig, och jag är deppig. Den egoistiska delen, och just nu den enda delen av mig tycker bara att det är tråkigt och synd, och fel. Men det går väl över, ännu en gång. Trots att det inte är detta jag vill.. Långt ifrån.
***
Jag har ju verkligen blivit den där nonchalanta sura busspendlaren på morgonen. Kommer det någon som ska sätta sig bredvid mig låter jag lungorna ta en väldigt djup suck när jag motvilligt flyttar undan väskan samtidigt som jag blir irriterad - som jag så lätt blir tidigt dessa mörka, kyliga och sviniga vintermornarna. Det brukar alltid vara irriterande kvinnor i 30 års åldern som ska envisas med säkerhetsbältet, som det förövrigt tar hundra år för att få av sig när jag skall ut på första hållplatsen i Malmö.
Idag hade jag däremot bestämt mig för att inte vara den där "typiskt svensken(stockholmaren?)" och hade tom satt väskan nere på golvet redan från början.
Och jag vettefan hur min dag hade fortsatt om jag inte hade bestämt mig för att inte bry mig denna morgon.
För bak i bussen kom det en kille som var något år äldre än mig. För en gångs skull var bussen inte ens full, och framför mig var hela sätet ledigt, det snett bak till vänster likaså. Men bak kommer han, och sätter sig just bredvid mig.
Det blev ingen djup suck, jag satt kvar i samma humör och läste punkt.se med musik i öronen och en aning förvånand av händelsen tänkte jag att han säkert skulle gå av i Trelleborg, endast någon hållplats efter, och det var anledningen till varför han satt sig längst ut. Men icke då, märkte jag en halvtimme senare. Hade det varit en normal dag så hade jag inte haft årets bästa morgon.
Han hade dock inget bälte när jag skulle av iallafall, men det hade väl gjort mig struntsamma.
***
Det är bara tisdag idag, men tycker det känns som om det minst skulle vara torsdag idag och bäddat för helg!
Men tyvärr inte. Jag vill ha lördag nu. Då är det fest hos Jenny som fyller 22 :) Ser jag fram emot. Bara drickan som skall fixas, men alla verkar tydligen vara så upptagna.
***
Om man heter "Debuten är avklarad!" på MSN så får man visst räkna med att alla kontakter har något speciellt i tankarna och skall dela med sig. Antagligen hade du samma tanke nu också, men nej, inte den debuten som jag syftade på. Såklart. (Är väl knappast något man skulle heta på MSN f.ö. Eller?)
Debuten är att jag igår, finally, tog mig an min första joggingrunda. Kanske inte lika kul att tänka på, vad vet jag.. Men hur som helst så är jag allt lite småstolt över mig själv. Att jag är lat har väl inte undgått någon så det var ett steg i rätt riktning. Nu gäller det bara att orka sig ut andra gången, och inte minst tredje gången. Men skall nog fungera, jag orkade faktiskt mer än vad jag trodde jag skulle igår - även om det inte var någon överdrivet lång sträcka.
***
Bara tanken på att jag egentligen skall vara klar med en rysare-berättelse till svenskan gör mig sur. Fan. Jag tar det imorgon.. Sade late Joy.
Nu ska jag fixa lite tee och kanske se på TV eller något. Handbollen är ju nu iaf. Jag ska iallafall sluta bry mig om honom för en stund.
Det har varit så grymt kallt idag, så måste ha något varmt nu. Inte minst på Mediakunskapen då vi i grupper skulle ut i Malmö och fota olika bilder till olika artiklar.
Utan min älskade mössa.
"Det är för kallt för mig i Malmö"/ Timbuktu.
JOY
Kommentarer
Trackback
